 |
 |
 |
Ina kan inte koncentrera sig på mattelektionen. På rasten går hon till sina vänner - trädandarna Vide, Hassel och Syren. Tillsammans ger de sig ut för att leta skatter: tre pärlor, sex kastanjeskal, nio smultron, tolv sniglar… När de tre trädandarna till slut har somnat under trettio stjärnor upptäcker Ina att matematiken känns mycket enklare.
Jessika Berglund
Jessika Berglund är författare och tecknare. Såväl texter som bilder har nästan alltid med natur att göra. Ibland är det fakta om fåglar, smådjur, insekter och växter och ibland är det skönlitteratur där naturupplevelser och relationer till växter och djur spelar stor roll.
Jessika Berglund debuterade 2005 med kapitelboken Alva och Hösten, men har också gjort illustrationer i flera trädgårdsböcker. Som gammal fältbiolog är Jessika Berglund intresserad av att avbilda arter och hon är noga med att få dem rätt. Men det räcker naturligtvis inte, bilden måste också fungera som just bild. Därför arbetar Jessika i olika tekniker och material, och hon använder också datorn när det behövs.
Hittills har Jessika givit ut nio barnböcker och en roman för vuxna. Bilderboken Ina och trädandarna har kommit till i ett tätt och unikt samarbete med Caroline Röstlund, där båda upphovsmännen tillsammans skrivit texten och gjort illustrationerna.
Dessutom samlar Jessika Berglund på natursaker. Samlingen fungerar som bibliotek och inspiration för skrivandet och ritandet, men har också en egen plats i hennes arbete. Att sortera och fotografera samlingen är ett pågående konstnärligt projekt och hittills har det resulterat i tre utställningar. Samlingen har också använts i scenografin till en barnteveserie om naturfakta.
Tidigare arbetade Jessika på förskola. Det är en utmärkt skola för den som ska rita och skriva för barn! Om naturen lärde hon sig i Fältbiologerna och skrivandet fick en bra start under många års uppsatsskrivande inom humaniora.
Så här säger Jessika Berglund om sitt skapande:
Jag har hela tiden tusen projekt på gång. Är det egentligen så smart? Kanske inte, men det är roligt. Och eftersom jag jobbar ganska långsamt, med mycket väntetid medan text och bild ligger till sig, är det nog nödvändigt.
Att göra både text och bild är en bra kombination. Det är fint att ha flera språk att ta till när något ska berättas och om jag blir trött av det ena orkar jag ofta en stund till med det andra. På senare tid händer det allt oftare att jag på olika sätt samarbetar med kollegor, då blir det ändå flera språk. Det blir fler huvuden att tänka med också, större kunskap, fler erfarenheter och mycket mera pepp. Jättebra helt enkelt! Men sen kan det ändå vara skönt att jobba helt själv ibland…
Ritat och målat har jag alltid gjort. Jag har nog alltid pratat en hel del också. Sedan jag började skriva är det mycket lättare att uttrycka sig tycker jag. Det är så skönt med en text, att den går att redigera. Blir det fel är det bara att göra om! Och ingen behöver se förrän jag är nöjd nog att visa…
Läs mer om samarbetet mellan Caroline Röstlund och Jessika Berglund på bloggen Toijoii
